ESSÄ
1800-talet. Industrier. Rök vimlar
ut ur en skorsten på en svartvit bild som föreställer en fabrik. Eller ja, det är ju en bild man kan
ha av 1800-talet. En annan är ” ful
snubbe med såna pösiga byxor”. Detta var bara två av de svaren jag fick när
jag ställde frågan ”Vad associerar du 1800-talet med?” till några
vänner. Själv skulle jag däremot inte kunna låta bli att tänka på Mr Darcy,
eller på Miss Elizabeth Bennet om jag skulle bli tillfrågad samma sak.
Ett
ämne som fångade mitt intresse när jag läste boken ”Stolthet & Fördom” av
Jane Austen var kvinnornas roll under seklet. Som vi vet levde människorna
under 1800-talet uppenbarligen på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Det
är då rätt intressant, att ur ett samhällsperspektiv, ta reda på hur kvinnorna
levde på den tiden, då deras liv och sysselsättningar skiljer sig något enormt
mot dagens. Vad levde de av? Vad ansågs som ett värdigt jobb för en kvinna? Hur
skulle man bete sig? Det finns en mängd frågor i ämnet som är värda att ta reda
på.
Utbudet
jobb var som sagt på den tiden mycket begränsat för en kvinna. Trots att det
säkerligen fanns många jobb som en kvinna skulle kunna klara av ansågs det i
många fall inte lämpligt att just en
kvinna skulle utföra det arbetet. Med
tanke på att heder på den tiden tycktes vara något viktigt som man skulle
bibehålla, är det högst sannolikt en av de största anledningarna till varför
man ansåg att kvinnor inte ämnades utföra vissa jobb. Inte kunde en kvinna som
förväntades vara graciös, behagfull och elegant stå framför en tryckmaskin i en
fabrik hela dagen? Nej, skandal! Här tror jag även att kvinnoidealet som fanns
på den tiden spelar en större roll.
“[…] äktenskapet var den enda anständiga försörjningen för
bildade unga kvinnor med obetydlig förmögenhet” s. 153
Austen nämner
själv klart och tydligt i boken vad som är lämpligt för en kvinna som tillhörde
lågadeln. Giftermål givetvis. Har man läst ”Stolthet & fördom” kan man nog
erinra sig om Mrs. Bennets eviga tjat om äktenskap och hur hon ska få flickorna
att äkta bra män som tjänar ”över £5000”
om året. Vad som är intressant här är att Austen kallar det för ett sätt att försörja
sig medan man idag nästintill fnyser åt folk som är hemmafruar!
”Ingen kan kallas fint bildad om hon inte verkligen överträffar det
ordinära. En kvinna måste ha grundlig kunskap i musik, sång, teckning, dans och
moderna språk för att förtjäna den beteckningen […]” s. 51
När man läser romanen märker man att Austen är kritisk till de orättvisor
som existerar mellan de två könen. Romanen visar vilken betydelse pengar hade
på den tiden, då bland annat Charlotte tvingas gifta sig med en man hon inte
älskar endast för att få ekonomisk trygghet. Även den sociala statusen mellan
män och kvinnor var mycket annorlunda. Kvinnorna förväntades stanna hemma, laga
mat, städa, ta hand om barnen och dylikt. Man skulle som kvinna också kunna sy,
sjunga, läsa, dansa och spela instrument. Det ansågs inte heller konstigt att
gifta sig med vilken man som helst, så länge denne kunde förse henne med pengar
och säkerhet. Vad jag tror Austen ville visa med giftermålet mellan Mr. Collins
och Charlotte, var hennes avsmak för giftermål. På den tiden valde man hellre
ett olyckligt äktenskap än att leva ensam. Var det kanske därför Austen själv
aldrig gifte sig?
Romanen visar
till slut att Elizabeth kan vara lycklig trots hennes vägran att gifta sig av
finansiella ändamål för att istället gifta sig med någon hon älskar. Detta är troligtvis
en av anledningarna till att boken blev så populär som den blev, eftersom den
är så kontroversiell mot den kultur och de seder som fanns då. Det är även därför man kan klassa boken som realistisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar