A0007A: Klimat & ergonomi

Klimat & ergonomi
A0007A

1. Man pratar om det optimala klimatet eller komfortklimat, beskriv vad som menas.

Med komfortklimatet menar man det optimala klimatet för människan. Med andra ord: det klimat människan mår bäst och kan prestera optimalt i. Eftersom de individuella variationerna är många är det svårt att definiera och hitta ett klimat där alla är nöjda trots att de utför samma aktivitet. Detta kan bland annat bero på olika beklädnad, kroppsbyggnad eller preferenser.

2.  De termiska klimaten indelas i ett antal zoner. Hur många är de och vad står de för?

Det termiska klimatet är uppdelat i tre stycken temperaturzoner:

• Kallt klimat: då lufttemperaturen understiger 10 grader celsius. Anges oftast endast av lufttemperaturen vilket kan vara missvisande då man även borde ta hänsyn till lufthastigheten.
• Varmt klimat: då lufttemperaturen är högre än 25 grader celsius.
• Neutralt klimat: då lufttemperaturen är mellan 10 och 25 grader celsius. 

3.  Redogör för konvektion, strålning, konduktion och avdunstning.

Värmeutbytet bestäms av faktorer som individen kan påverka men även av den omgivande

miljön.

      Konvektion:

      Transporten av värme som sker mellan den egna kroppsytan och medier, exempelvis luften, vilka påverkar värmeutbytet. Storleken på värmeutbytet bestäms av temperaturskillnaden mellan kroppsytan och omgivningen. Är omgivningen luft så påverkar även hastigheten på luften värmeutbytet. 

      Strålning:
      Alla föremål utsöndrar (emitterar) och absorberar elektromagnetisk strålning.

Genom strålningen har kroppen ett värmeutbyte med omgivningen. Värmeutbytets storlek bestäms av kroppens effektiva strålningsarea och av omgivande ytors temperatur, reflektion, storlek och avstånd till kroppen.

      Avdunstning:
      Värme avdunstar från kroppen genom svettning och andningsvägarna vilket påverkar värmeutbytet. De påverkande faktorerna för värmeutbytet är främst hur mycket svett som avdunstnar från huden med även lufthastighet och skillnaden på vattenångtrycket mellan huden och den omgivande luften.

Konduktion:
Värme kan ledas genom exempelvis luft som omger en kropp.

  Hur mycket det påverkar värmeutbytet bestäms dels av materialets ledningsförmåga, värmekapacitet och temperatur. Andra delen beror på kroppens temperatur och yta.

 4.  Förklara vad värmeindex WBGT står för

WBGT står för Wet Bulb Global Temperature och används för att göra en beräkning av värmebelastningen i en miljö där värme och fuktighet inte varierar så snabbt. Här krävs mätningar av globtemperatur och naturlig våttemperatur.

5.  Hur påverkar vad vi har på oss hur vi upplever klimatet.

Kroppens temperatur kan öka eller minska om personen inte är i termiskt jämvikt. Kunskap

om de klimatparametrar och personens aktivitet samt kunskap om beklädnad, dess isolationsförmåga och ångmotstånd är nödvändigt för att kunna undersöka om personen befinner sig i termisk jämvikt. För varma kläder vid hög aktivitet kan då få personens termiska jämvikt i obalans och på samma sätt kan för kalla kläder utomhus och ett för kallt utomhusklimat samt lite aktivitet få termiska jämvikten i obalans.

6.  Inom klimatområdet pratar man om Heat stress och Cool stress. Vilka faktorer mm som påverkar oss och på vilket sätt?

Heat stress:

Ett arbete där man utsätts för extrem värme kan vara riskzonen för “heat stress” vilket i sin tur kan leda till arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Heat stress kan leda till värmeslag, värmeutmattning, värmekramper, svettiga handflator, yrsel, imma i skyddsglasögonen och brännskador som kan uppstå vid kontakt av heta ytor. Arbetare med ökad risk för heat stress är äldre personer, överviktiga, personer med hjärtproblem samt de som tar mediciner eller har högt blodtryck.

Olika typer av heat stress:

•  Värmeslag: Värmeslag, som är den allvarligaste faktorn inom heat stress, inträffar när kroppen inte kan kontrollera sin temperatur. När detta sker kan kroppstemperaturen stiga snabbt upp till 106 grader på 10 minuter vilket innebär att kroppen kan därmed inte få tillbakaden normala kroppstemepreturen.

• Värmeutmattning: Genom överdriven svettning är värmeutmattning en reaktion kroppen får vid förlust av vatten och salt. Äldre arbetare, arbetare som utsätts för varm miljö samt arbetare med högt blodtryck är de mest utsatta grupperna för värmeutmattning.

• Värmesynkope: Värmesynkope är en yrsel som sker genom att man plötsligt stiger upp från en sittande position eller när man stått ett långt tag. Uttorkning och brist på acklimatisering är faktorer som bidrar till värmesynkope.

• Värmekramper: Svettning tömmer kroppens salt och fuktnivåer därför påverkas arbetare som svettas mycket under en aktivitet oftast av värme kramper. För låga saltnivåer i musklerna orsakar smärtsamma krampe.

•  Värmeutslag: Svettning orsakar också hudirritation som är värmeutslag. Detta sker under varma och fuktiga väder.

Cool stress:

Arbetare som arbetar i extremt kyliga miljöer är i riskzonen för cool stress. Kalla väder är en situation som kan vara farlig för känsliga personer, utomhusarbetare och ett arbete där det finns dålig isolering. Det som utgör cool stress kan variera mellan olika områden i landet. Vinterväder och temperaturer nära minusgrader betraktas som cool stress. När temperaturen sjunker lägre än normalt ökar vindhastigheten och värmen lämnar kroppen snabbare. Detta kan leda till allvarliga hälsoproblem.

Typer av cool stress:

•  Hypometri: kroppen förlorar värme snabbare än den kan producera när den utsätts för kyla och så småningom kommer kroppen att använda den lagrade energin som finns vilket resulterar i hypometri. Kroppstemperatur som är för låg påverkar hjärnan, vilket gör att man inte kan tänka klart eller flytta på sig. Hypometri är farligt eftersom personen är omedveten om vad som händer och kommer därför inte kunna göra något åt det.

•  Kylskador: upprepad exponering av huden orsakar kylskador på de små grupper av blodkärl i huden. Rodnad och klåda är är permanenta skador som uppstår på kinder, öron, fingrar och tår.

•  Kallvattennedsänkning: kallvattennedsänkning skapar ett specifikt tillstånd som kallas nedsänkningshypotermi. Detta tillstånd utvecklas snabbare än vanlig hypotermi eftersom vatten leder bort värme snabbare än luft. Hypotermi förekommer i alla vattentemperaturer under 70 grader.

7.  Redovisa mer ingående vad PMV-talet står för.

PVM står för “Predicted Mean Vote” och är ett standardindex för att bedöma ett normalt inomhusklimat. PMV-talet tar hänsyn till lufttemperatur, medelstrålingstemperautr, luftfuktighet och lufthastighet. Talet beräknas med hjälp av en formel som har tagits fram med hjälp av studier. Uppfattas temperaturen som lagom så är PMV=0, är det för varmt är PMV-talet positivt och är det för kallt är PMV-talet negativt.