Kemi B Laboration: Syntes av den verksamma delen I ett vanligt huvudvärkspulver (Acetylsalicylsyra)

LABORATION

Syntes av den verksamma delen I ett vanligt huvudvärkspulver

Acetylsalicylsyra

Syfte

Att syntetisera acetylsalicylsyra genom en kondensationsreaktion, beräkna utbytet med avseende på reaktanten salicylsyra samt analysera den framställda produkten med hjälp av IR-spektrum.

Materiel

Värmeplatta, 2 bägare , rundkolv, kylare, stativ, glasstav, isbad (bägare + is), två slangar, klämmare, muff, büchnertratt, salicylsyra, ättiksyraanhydrid & fosforsyra.

Salicylsyra C₆H₄(OH)COOH

Hälsoskadligt.

Ättiksyraanhydrid (CH₃CO)₂O

Starkt frätande och irriterande och måste hanteras med stor försiktighet.

Acetylsalicylsyra C₉H₈O₄

Hälsoskadligt.

Fosforsyra H₃PO₄

En mycket frätande syra och hanteras därför med försiktighet.

Metod & arbetsgång

Först värmde vi upp ett vattenbad till kokning. Sedan vägde vi upp 400 mg salicylsyra och hällde över pulvret i en liten rundkolv (10 ml). Efter det satte vi fast rundkolven på en kylare för återloppskokning. Vi fäste det i ett stativ och satte på kylvattnet. Sedan tillsatte vi 4 ml ättiksyraanhydrid samt 3 droppar fosforsyra genom kylaren. Efter det placerade vi kolven i vattenbadet och värmde i 10 minuter i kokande vatten. Efter dessa 10 minuter tillsatte vi 2 ml vatten för att förstöra överskottet av ättiksyraanhydrid och därmed få så mycket acetylsalicylsyra som möjligt. Vi lät blandningen stå i ytterligare 5 minuter i vattenbadet och efter det tog vi bort kolven för att låta den svalna. När den väl hade svalnat tillsatte vi 3 ml vatten och hällde över reaktionsblandningen i en liten bägare och kylde därefter i isbad. För att hjälpa produkten kristallisera kan man skrapa i botten av bägaren med en glasstav under en tid. Därefter kylde vi. Efter att vi kristalliserat vår produkt sugfiltrerade vi och tvättade den några gånger med lite iskallt vatten. Man använde tvättvattnet för att få ut all vår produkt ur bägaren. Sedan omkristalliserade vi produkten genom att lösa upp kristallerna i så lite varmt vatten som möjligt. Vi kylde sedan blandningen i ett isbad och sugfiltrerade kristallerna. Vi torkade därefter kristallerna, vägde dem och beräknade utbytet. Sedan placerade vi provet i en ugn.

Beräkningar & resultat

Ättiksyraanhydrid (CH₃CO)₂O

Salicylsyra C₆H₄(OH)COOH

 

Acetylsalicylsyra C₉H₈O₄

 

Teoretisk massa: 0,524 g

Praktisk massa: 0,171 g

Vattnet som tillsattes (2+3 ml) reagerade med ättiksyraanhydriden:

H₂O + (CH₃CO)₂O -> 2C₂H₄O₂

Kokpunkt för acetylsalicylsyra (tabellvärde): 135 C

Bestämd smältpunkt genom smältpunktsapparat: 138 C

Reaktionsformel för bildandet av acetylsalicylsyra:

Kondensationsreaktionen som sker mellan salicylsyra & ättiksyraanhydrid.

Vågtal cm-1 (ungefärlig)	Möjliga bindningar som orsakat IR-absorption
3500	N-H (str), O-H (str)
1750	C=O (str)
1450	C-H
1050	O=S=O (str), C-O (str)

Slutsats

Jag har då framställt acetylsalicylsyra genom reaktion av salicylsyra & ättiksyraanhydrid. Fosforsyra användes som katalysator. Salicylsyran avlägsnades vid omkristallisation. Anhydrid betyder ”utan vatten”. Adderar vi vatten till ättiksyraanhydrid får vi därmed ättiksyra.

Genom IR-spektrum kan vi undersöka vilka slags grupper som finns i vår acetylsalicylsyra. Varje funktionell grupp absorberar strålning vid en viss våglängd. Därför kan vi med hjälp av diagrammet undersöka topparna och sedan genom en tabell ta reda på vilken slags grupp som gett signal vid den våglängden. De flesta organiska molekyler absorberar strålning i vågtalsintervallet 400 – 4000 cm^-1. Den undersökning jag gjort av topparna visar möjliga grupper som orsakat IR-absorption. Dessa grupper stämmer till viss del överrens med acetylsalicylsyra.

Genom våra beräkningar av substansmängden kunde vi se att det fanns ett överskott av ättiksyraanhydrid. Det var bland annat därför vi tillsatte vatten, för att förstöra överskottet av ättiksyraanhydrid.

Vår smältpunkt var något högre än vad den egentliga kokpunkten var 3,9 C högre för att vara exakt. Vi vet inte riktigt vad detta kan bero på. Det kan ha varit så att vi inte riktigt  hängde med då den faktiskt smälte utan såg det lite senare då även temperaturen var högre. Eller så kan det ha berott på att vår produkt inte var 100% ren acetylsalicylsyra, vilket även förklarar den något högre smältpunkten.

Vårt utbyte mellan salicylsyran och acetylsalicylsyran blev till 32,6%.

Utifrån IR-spektrometrin fick vi reda på att vårt prov överrensstämde till ca 91,2% med acetylsalicylsyra. Detta var enligt vår handledare ett av de bästa resultaten dittills.

Felkällor

Det var i alla fall inte alls mycket som gick fel under vår labb, knappt något om jag inte minns fel. Tyckte själv vi utförde det hela väldigt bra eftersom vi även fick så goda värden. Fast självklart kan man alltid ha gjort det bättre på något sätt. Det finns även en chans att tekniska problem kan ha uppstått, t.ex. att vågen kanske visade några decimaler fel, att smältpunktsapparaten också visade några siffror fel etc. Sedan får man även tänka på att man kanske inte fick ut all produkt från bägaren då man använde vattnet för att skölja. Det är även mycket vanligt att man själv gör misstag, t.ex. skriver ned fel värde i sina anteckningar alternativt råkar läsa fel

Svenska B: Nationella prov tal 2012

-->

Tal i nationella prov svenska B 2012 

Värderingar

(tid: ~5 min)

I vårt samhälle talas det ofta om tur och otur. En del av oss påstår att det helt enkelt finns personer som har mer ”tur” än andra, och att det är något man inte kan göra åt.

·      Men ligger det möjligtvis inte något djupare bakom alltihop?

·      Eller är det helt enkelt bara så att antalet dåliga, respektive bra, händelser en individ upplever bestäms av slumpen?

Vi har alla träffat personer som verkar ha det otroligt lätt i livet, och som verkar få allt serverat på ett silverfat. Vi fylls av avundsjuka, och kanske tänker vi till och med:

”Åh, vilken tur han har..!”.

Samtidigt finns det personer som ofta beklagar sig över allt dåligt som händer dem, och då tänker vi istället:

”Han verkar ha så mycket otur, vilken tur att jag inte är honom..!”.

---

Möjligtvis handlar tur egentligen om vad för egenskaper en person har. Vad för beslut vi tar i livet påverkar självklart vad som kommer att hända oss, även om vissa beslut har en mer indirekt verkan än andra.

Kanske är det så att personer som anser sig själva ha otur, i själva verket bara tar dåliga beslut. Dåliga beslut leder till mindre bra händelser, som i sin tur är vad många anser vara just otur.

En annan förklaring kan också vara att en person som anses ha tur egentligen bara har en generellt positiv livssyn. En positiv person som har ett optimistiskt levnadssätt fokuserar mindre på dåliga upplevelser, och personen i fråga tillämpar denna positiva inställning i sin vardag.

 ---

På sida 30 i häftet “Hissa eller dissa” i berättar den kända modebloggaren Elin Kling hur hon lyckats bli framgångsrik samt hur hon gjort sig ett namn i modevärlden.

Medan många skulle säga att hon haft mycket tur som lyckats skapa en affärsverksamhet utifrån en blogg på internet, betraktar jag henne som en person som lyckats förstå vad som krävs för att uppnå framgång. Hon berättar själv att det krävs hårt arbete och att man ska ha kul.

Att räkna sina framgångar som en följd av sina egna handlingar, och därmed ta åt sig äran för dem, är ett vanligt beteende bland självsäkra individer.
Andra som anser att deras framgångar mer beror på tur än på skicklighet, nedvärderar indirekt sig själva och Att samtidigt räkna misslyckanden som ens eget fel leder i längden till sämre självsäkerhet.

---

Å andra sidan borde det finnas en anledning till att många skyller sina misslyckanden otur. Kanske är det en slags försvarsmekanism. Ett sätt för oss att skylla det som går fel på något annat, istället för att lägga skulden på oss själva; trots att vi egentligen vet att felet är vårt.

Tur eller otur handlar alltså för det mesta om perspektiv, för egentligen rör det sig om hur vi själva ser på världen. Om man är en negativ person, och endast fokuserar på allt dåligt i livet, ställer man in sig på att dåliga saker ska hända en. Med ett sånt’ här beteende det självklart att man kan tycka att man utsätts för mer hemska saker än andra, medan ett motsatt beteende och en positiv inställning hjälper en att glömma bort dåliga upplevelser.

 ---

För att ni ska förstå hur man kan tänka, har jag valt en bild på en man som fått sina ben amputerade i krig. [Visa bild]

Det kanske kan vara svårt att se så ni kan skicka runt bilden.

Fotot är taget av [John Moore åt byrån Getty Images år 2011].

Hade jag sett denna man på gatan hade jag tyckt synd om honom, och jag är säker på att flera av er hade gjort detsamma. Men istället för att tänka på vilken otur han har haft, borde vi fokusera på vilken tur han har som ens överlevt! Kanske är det ett annat sätt att säga att man har haft ”tur i oturen”.

 ----

I slutändan finns det en del saker vi inte själva har någon kontroll över. Bland annat kan man inte födas som kung, eller vinna en miljon på triss bara för att man har en positiv attityd. Samtidigt har vi kontroll över många saker i våra liv, och det är dags att många tar ansvar för det de gör, istället för att skylla konsekvenserna på tur och otur.

Med detta sagt vill jag till slut bara uppmuntra er till att alltid försöka ha en positiv inställning i livet.

Tack.

Historia A: Kvinnans roll under den romerska och grekiska antiken

-->

KVINNANS ROLL UNDER DEN ROMERSKA OCH GREKISKA

ANTIKEN

Historia A

INLEDNING
Kvinnan har alltid haft en utsatt roll i nästan alla världens samhällen så länge vi kan minnas. Som det fysiskt svagare könet såg många det som en självklarhet att kvinnan skulle underkasta sig mannen. Trots att jämställdheten är stor på vissa ställen av världen idag är det fortfarande många som har kvar denna åsikt. Vad för slags roll kvinnan faktiskt ska spela i samhället är en av vår tids mest omdiskuterade frågor, och jag kan själv förstå varför det har väckt en sådan stor diskussion.

Jag kan dock inte sluta undra vilken roll har kvinnan egentligen spelat under människans historia. Hur såg det ut under den Romerska och Grekiska Antiken? En tid fylld med stora matematiker och filosofer kanske gjorde att människor hade större kunskap i männens och kvinnornas likheter. Eller gjorde det?

Antiken sträckte sig från cirka 800 f.Kr. till cirka 500 e.Kr. Varav den Romerska Antiken tog till vid ungefär 500 f.Kr. Dessa två epoker omfattar tillsammans runt 1300 år. Det skulle vara intressant att ta reda på om hur kvinnan levde under den tiden.

Eftersom jorden är stor, kulturen annorlunda i olika delar av världen, och rollerna är olika i olika samhällen, har jag valt att begränsa mitt arbete till de kulturer det finns mest fakta om: Grekland och Rom. Dock omfattar både Grekland och Rom stora områden, därför begränsar jag det ytterligare till endast Rom och Aten.

De frågeställningar som ska undersökas då:

• Hur levde kvinnorna under den Romerska och den Grekiska Antiken i Rom respektive Aten?
• Vilken syn hade samhället på kvinnor i allmänhet under dessa två epoker?
• Vad finns det för skillnader och likheter mellan epokerna?

KÄLLDISKUSSION
Med tanke på större delen av den fakta jag använt främst kommer ur böcker är källorna tämligen få jämfört med om jag enbart hade använt mig av internet. Boken som jag främst använt mig av har namnet “Kvinnohistoria” och är utgiven av Sveriges Utbildningsradio AB år 1992. Den är relativt gammal, men med tanke på att historia inte kan ändras stämmer troligtvis den mesta fakta överens. Dock saknas eventuell information som har upptäcks de senaste 10 åren. Företaget som har gett ut boken är ett statligt aktiebolag, vars information även används frekvent i skolundervisningar. Därmed är det högst osannolikt att de skulle ha några intressen av att vinkla historien som skulle kunna gynna dem på något sätt.

Trots att det fanns en hel del information om både antiken och medeltiden på internet var det sällan det fanns källor till all fakta, däremot lyckades jag hitta en del bra sidor. En väldigt bra artikel jag hittade på internet var skriven av Dominic Ingemark som är doktorand vid Klassiska institutionen på Lunds universitet. Som ni själva kan förstå gör hans titel honom till en väldigt trovärdig källa.

En annan bra sida jag hittade var skriven av Joakim Wendell som är gymnasielärare där han lär ut historia, svenska och filosofi. Hans linkedin-profil avslöjar att han har varit anställd av Stockholms stad sedan år 2000. Källan är pålitlig och trovärdig. På sidan finns det även anvisningar i hur man är källkritisk och när jag läste en av artiklarna fanns det en länk vid sidan som visade hur man källhänvisade till sidan på ett korrekt sätt.

UNDERSÖKNING
Undersökningar idag visar att kvinnor allmänt sett lever längre än män [1]. Det kan därför vara lätt att tro att detsamma gällde under antiken, men det gjorde det inte. Analyser av skelett och diverse kvarlevor visar att männen i genomsnitt levde 5 år längre än kvinnorna, detta gäller för både Aten och Rom. Medelåldern för män var 35 år, och för kvinnor 30 år. Forskarna räknar med att den vanligaste dödsorsaken var infektionssjukdomar. Att graviditeter och barnafödande hade en hög dödlighet kan förklara kvinnornas lägre medelålder [2].

Ett barn som föddes under antiken behövdes inte födas upp, utan husfadern bestämde om barnet skulle leva eller dö. Detta antas vara en anledning till att det allmänt sett fanns väsentligt mer pojkar än flickor i vissa befolkningsgrupper. Pojkar var mer åtråvärda och därför lämnades de oönskade flickorna ofta ute i skogen för att dö [5].

GREKLAND
I Aten ansågs kvinnor vara ägodelar som tillhörde männen. I klass-skalan befann de sig bara ett steg över slavarna, och de arbetade tillsammans med husets kvinnliga slavar. Kvinnan hade inte heller någon rätt att äga något, utan vad stämplad som omyndig. Hennes främsta uppgift var att stanna hemma och föda barn [4]. Att stanna hemma var något man förväntades göra som kvinna. De var endast vid speciella tillfällen, så som vid begravningar då kvinnorna fick visa sig ute [2]. De kvinnorna som syntes ute på gatorna kallades hetärer, de var nödvändigtvis inte alltid prostituerade men inledde ofta kärleksaffärer med män [6].

Medborgarskapet i Aten innebar bland annat att man var skyldig att försvara staden om det behövdes. Medborgarna skulle själva se till att de hade den utrustning som krävdes. Detta innebar att kvinnor och slavar automatiskt blev utelämnade från medborgarskap [2]. Statsmannen Perikles sade i ett berömt tal 431 f.Kr ”[…] det är en stor ära för en kvinna att det bland män talas så litet som möjligt om henne, vare sig det gäller beröm eller klander” [6]. Även filosofen Aristoteles hade hävdat att kvinnorna var underlägsna i allt, vilket var en vanlig manlig åsikt [2].

Äktenskapen var arrangerade och flickorna brukade i genomsnitt giftas bort i 14-årsåldern, det vill säga så fort det var könsmogna. De förväntades direkt att börja föda barn och deras makar var ofta dubbelt så gamla som dem själva [2]. I snitt födde varje kvinna fem barn under sitt 30-år långa liv, vilket betyder att de ägnade större delen av sitt liv åt att vara gravida [6].

ROM

Kvinnorna i Rom saknade politiska rättigheter men syntes mycket mer i samhället jämfört med Aten. Tillhörde man överklassen fick man en god utbildning som användes till att vara en bra mor, men även till att kunna delta i männens samtal samt medverka i sällskapslivet [2]. Att röra sig fritt i staden var en rättighet för Roms kvinnor och vissa bedrev även sina egna affärsverksamheter. Men även om dessa friheter räknades kvinnorna fortfarande inte som fullvärdiga medborgare, trots att manliga slavar kunde bli medborgare när de blivit fria [3]. Roms äldsta nedskrivna lag löd: ”Kvinnor skall, på grund av sitt lättsinne, vara under förmynderi, även om de är vuxna” [2].

Under det sista århundradet före Kristus införde kejsar Augustus lagar som skulle öka barnafödandet. Lagarna ökade på vissa sätt rättigheterna för kvinnor, bland annat fick en kvinna rättigheten att bestämma över sin egendom kvinna om hon hade fött tre barn eller mer. En kvinna fick också skilja sig från sin make om denne behandlade henne dåligt [5]. Äktenskapen i Rom var också oftast arrangerade. En vanlig orsak till detta var för att knyta samman två familjer som hade gemensamma politiska intressen [2].

DISKUSSION
Det är svårt att säga vilken roll kvinnan exakt hade under antiken med tanke på att det var mellan 1400 och 2700 år sedan. Huruvida de kvarlevor i form av skrift, skulpturer och dylikt som finns kvar stämmer eller ej, vet vi inte. Det enda vi kan göra för att få ett hum om hur folket levde då, är att själva bilda en uppfattning utifrån de föremål de lämnat kvar.

Antiken är en viktig tid i vår historia. Det var en tid fylld med fantastiska upptäckter, idéer och uppfinningar som har lagt grunden till vårt nutida samhälle. Grunden för många av världens styrelseskick lades då, nämligen demokrati. Hur en stad borde vara uppbyggd och grunden för vår arkitektur utvecklades fram. Men trots att liknelserna är så många med vår kultur idag var åsikterna otroligt annorlunda. Att dela in människor i olika fack var en självklarhet för hela kulturen. Slavar, kvinnor, män, överklass: alla var olika och det var bäst att deras liv skulle hållas separerade.

Under antiken var männens och kvinnornas värld väldigt åtskilda.  Samhället som existerade på den tiden var som skapat för män och utformat av män. Föddes man som pojke, ja då hade man tur. Dessa förhållanden var speciellt tuffa i Aten där kvinnorna knappt fick vistas utanför huset. Tillhörde man de övre samhällsklasserna i Rom fick man däremot ”privilegiet” att delta i männens samtal, och kvinnorna hade i allmänhet mycket större frihet än i Aten men förhållandena var fortfarande dåliga och kvinnoförtrycket stort. Citatet från Perikles tal skildrar mycket bra vilken syn männen hade på kvinnor.

Eftersom medelåldern för både män och kvinnor var så låg, jämfört med idag, kan vi dra slutsatsen att levnadsförhållandena inte var särskilt bra. För oss kan det verka förvånande att graviditet innebar en sådan hög dödsrisk för kvinnor, men på grund av att flickorna fick mindre och sämre mat än pojkarna är det lätt att förstå kvinnornas lägre medelålder.

Med tanke på att det är vetenskapligt bevisat att kvinnor fysiskt sett är det svagare könet är begriper man varför kvinnan har varit förtryckt under en sådan lång tid. I en tid av krig, där styrka betydde mycket är det förståeligt att många såg det som en självklarhet att mannen var bättre än kvinnan. Böckerna som är skrivna i Rom & Grekland under antiken är alla skriva av män vilket betyder att samhället som gestaltats i boken kan ha en vinklad verklighetsuppfattning. Däremot visar det vilken syn, samt vilka krav, männen faktiskt hade på kvinnorna.

SLUTSATS

Kvinnornas livsstil under antiken var inte enkel. Som kvinna visste man att man skulle bli styrd och bestämd över under hela sitt liv. De romerska kvinnorna hade ett mycket friare liv än de i Aten, som endast fick befinna sig i huset. Dock var kvinnoförtrycket fortfarande stort även i Rom vilket vi kan förstå ifrån rikets äldsta nedskrivna lag. Kvinnorna ägnade sina liv åt att föra mannens släkt vidare och därför förväntades de vara hemma och föda barn. De romerska och atenska samhällena var lika i många sätt när det kom till kvinnosynen, men en sak som är säker är att grekerna var mycket mer strikta mot sina kvinnor än romerna.

AVSLUTNING

Man kan nästan säga att större delen av människans historia tillhör männen. Kvinnornas röster har tystats ned under tusentals år, främst under Antiken, och det är inte förrän nu en kvinna verkligen kan göra sin röst hörd och betraktas som nästintill jämlik med en man. Kollar man tillbaka på historien är det nästan sorgligt hur liten roll kvinnan har fått spela.

Jag är tacksam över att som kvinna leva i en tid där många anser att intelligens är den allra bästa gåva man kan få. Självklart råder det inte absolut jämlikhet här i Sverige än, men vi har kommit en lång väg om man jämför med bara 100 år sedan, och ännu längre om man jämför med Antiken och Medeltiden.

KÄLLFÖRTECKNING
1. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-lever-kvinnor-langre-an-man, 2012-10-14
2. Margareta Strandberg Olofsson (1992). Kvinnohistoria. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB
3. Joakim Wendell, ”Det romerska imperiet”, historia2.se (http://www.historia2.se/historia123/?p=298), 2012-10-15
4. Joakim Wendell, ”Den Grekiska Civilisationen”, historia2.se (http://www.historia2.se/historia123/?p=294), 2012-10-15
5. Dominic Ingemark, “Barnbrist problem för romerska överklassen”, popularhistoria.se (http://www.popularhistoria.se/artiklar/barnbrist-problem-for-romerska-overklassen/), 2012-10-15

6. Robert Sandberg (2000). Epos A. Stockholm: Liber AB

Biologi B: Cellmembraners selektiva permiabilitet - Laboration

Cellmembraners selektiva permiabilitet

Laboration

TEORI

Neutralrött är en pH-indikator som fungerar mellan pH-värdena 6,8 och 8,0.

Lågt pH visar röd/rosa färg och att lösningen är positivt laddad samt en smula sur.

Högt pH visar en gulorange färg och visar att lösningen är oladdad samt basisk.

REAKTIONSFORMEL:

R-NH₃⁺ ↔ R-NH₂ + H⁺

R-NH₃⁺: syraformen av neutralrött (röd/rosa)

R-NH₂:  basformen av neutralrött (gulorange)

H⁺: vätejon

Diffusion är en spridningsprocess som äger rum med gaser eller vätskor där dessa sprids , blandas och jämnas ut.

FRÅGESTÄLLNING

·      Hur permeabla är jästcellerna för joner och oladdade molekyler?

·      Kan neutralrött tränga sig igenom jästcellens cellmembran?

HYPOTES

Jag är inte alls säker på vad som kommer att hända. Jag vet om att jästcellens cellmembran är semi-permeabelt. Alkohol är desinfekterande och dödar alltså bakterier så jästcellerna kanske dör vid dess närvaro. 

METOD & UTFÖRANDE

Se först till att du har all material du behöver, vilket är:

Mer än 6 ml färdig jästlösning (1 % Na2CO3-lösning med tillsats av 0,1% neutralrött-lösning)

5 eppendorfrör

1 ställ

0,1 ml NaOH

0,1 M NH₃

0,5 ml etanol

3 Engångspipetter

Nu när du sett till att du har alla material redo kan du börja igång.  Numrera först provrören med en markeringspenna, 1 till 5. Ställ sedan upp alla provrör i ditt ställ och häll i 1,5 ml jästlösning i rör 1 & 4 samt 1,0 ml jästlösning i resterande rör.  Häll nu i 0,5 ml, NaOH-lösning i rör nummer 2, 0,5 ml ammoniak-lösning i rör nummer 3 och 0,5 ml etanol i rör nummer 5.

Skaka om alla rör och skriv ned deras färg samt ta kort på rören om du har möjlighet till det. Värm upp rör nummer 4 i ett 60 grader varmt vattenbad (under iakttagande av eventuellt färgförändring) i cirka 8 minuter. När du har värmt klart röret skriv ned färgen (eventuellt ta kort) och centrifugera alla rör tillsammans under cirka 1 minut med högsta hastighet. När du är klar med detta anteckna rörens färg och undersök.

RESULTAT

Provrör innan centrifugering:

Provrör efter centrifugering: 

 

Centrifugeringen gjorde så att det bildades två olika skikt; ett med jästcellerna i botten och ett med själva lösningen ovanpå. Lösningens färg indikerar vilket pH-värde lösningen har, surt eller basiskt, eftersom jästlösningen innehöll indikatorn neutralrött-lösning. Genom centrifugeringen fick vi reda på att den röda färgen som lösningen hade innan.

Som vi kan se finns det inga sura lösningar utan det är jästcellerna som dragit åt sig neutralrött-molekylerna. Provrör 1 innehåller den minst basiska lösningen och lösningarna blir stegvis mer basiska, rör efter rör, vilket betyder att rör nummer 5 innehåller den lösning som är mest basisk.

SLUTSATS

Jästens cellmembran är semi-permeabelt, även kallat selektivt permeabelt. Det är därför den släpper in basiska ämnen i cellen. En levande cell får röd färg på grund av neutralrött-lösningen.

Genom centrifugeringen fick vi reda på att den röda färgen som lösningen hade innan centrifugeringen berodde på att den röda färgen satt i jästcellerna. Detta betyder alltså att neutralrött-molekylen har diffunderat in i jästcellen.

Neutralrött-molekylen är oladdad i sin basiska form och det är då den kan diffundera in i jästcellen. I cellerna råder det en sur miljö och därför använder sig neutralrött av sin röda syraform väl inne i cellen som också är positivt laddad. Därför är lösningens färg röd. Neutralrött kan inte heller passera genom cellmembranet för att ta sig ut eftersom den nu istället är positivt laddad.

RÖR #1: (förklaring ovan)

RÖR #2: Basen natriumhydroxiden kan inte passera jästcellens cellmembran eftersom den är löst i vatten och består av laddade joner. Därför ändrar inte jästcellerna färg utan behåller sin röda/rosa färg. Den svaga gula färgen beror på att natriumhydroxid är en bas.

RÖR #3: Ammoniakmolekylerna kan diffundera genom jästens cellmembran och är oladdade. Ammoniak är en svag bas.

RÖR#4: När man hettar upp lösningen i 60  blir den istället gul vilket beror på att proteinerna i jästcellernas cellmembran denatureras. Detta leder till att neutralrött kommer tillbaka ut i lösningen som då blir basisk.

RÖR #5: Trots att jästcellen kan tillverka alkohol från socker är alkoholen fortfarande vara skadlig för jästen. Med jäsning kan man som mest producera en alkoholkoncentration på 15 % i en lösning. Detta beror på att en större koncentration är skadlig för jästen och stoppar jästningen. Man kan säga att etanolen ”giftig” för jästen och tillsätter man för stor mängd etanol i en jästlösning (>15%) kommer jästcellerna sakta att börja dö.

Etanolen stör jästens cellmembran och ett sänkt pH-värde runt jästens omgivning denaturerar jästens enzymer.

När det finns tillräckligt hög etanolkoncentration rubbar den polariserade hydroxidmolekylen på etanolmolekylen jästens fosfolipida lager, som utgör jästens cellmembran. Detta leder till att det gör det nästintill omöjligt för jästen att överleva eftersom de inte längre kan transportera saker ordentligt in och ut ur cellen. De har inte längre någon slags spärr som ser till att saker som ska stanna kvar i cellen (bl.a. cytoplasma) stannar i cellen och att onödiga saker hålls utanför cellen (t.ex. avfallsprodukter från cellandningen).

Som sagt: ju mer etanol som är närvarande ökar, desto lägre blir pH-värdet i miljön. Som följd till detta börjar jästens enzymer byta form samtidigt som de band som håller dem ihop ändras eller bryts. Detta ändrar formen på enzymens aktiva sida och gör den värdelös. Det substrat (i detta fall glukosmolekylen) som enzymen modifierar passar perfekt in i enzymens aktiva sida som har en särskild form som gör att endast glukosmolekylen passar in där. Därför betyder det att om enzymet byter form det minsta kan inte längre glukosmolekylen passa in i enzymet, vilket leder till att enzymet inte kan fungera. Således blir enzymet verkningslöst. Om en jästcell inte har några enzymer kan den inte andas och kommer alltså att dö.  Lösningens reaktionshastighet kommer till en början att avta för att sedan stanna när alla enzymer har ändrats. Att jästcellerna har dött kan vi också se på bilden då jästcellerna har en matt grå färg istället för en röd/rosa.

Vad vi har lärt oss av denna labben är att oladdade molekyler kan passera genom jästcellers cellmembran medan joner inte kan det.

FELKÄLLOR

Den mänskliga faktorn är alltid en stor felkälla. Trots att man försöker göra allt rätt och så bra som möjligt blir det lätt fel ibland och man märker det ofta inte själv. Att mäta upp exakta mått är jobbigt och det är självklart att man inte kan få ett exakt mått.

Ibland är det även fel på de materiel man använder. Det kan vara allt från vanliga pipetter som mäter fel till mer elektroniska föremål så som centrifugen som kanske krånglar.

Något vi vet med säkerhet som gick fel är att ammoniaken hann avdunsta innan vi skulle använda den.